Rietis torg, f d Reate forum
En stad som ligger mig nära hjärtat är Rieti, med 46.000 invånare, 8 mil norr om Rom, i ett underbart, varierande landskap. Staden vilar stolt vid foten av berget Terminillo, 2.200 m ö h, som tillhör den appeninska bergskedjan. Ett populärt mål för skidåkning på vintern och bergsvandring på sommaren.
Terminillo
Rieti är idag en sömnig småstad som har sitt ursprung i jordbruket, genom den bördiga jorden i Valle Santa, “den heliga dalen”. Men Rieti har varit ett viktigt centrum under historiens gång.
För 2.300 år sedan kämpade sabinerna, Rietis ursprungsbefolkning, mot romarna, i allians med etruskerna, för att behålla kontrollen över Sabina och boplatsen Reate, som Rieti hette då.
År 229 f kr. besegrades de dock av romarna som därmed tog kontroll över Sabina.
Floden Velino
Reate var en strategiskt viktig plats för romarna, bl a för transporterna av salt från adriatiska havet till huvudstaden. Romarna byggde därför den ca 200 km långa vägen ”via Salaria” (saltvägen), från Rom till Reate och därifrån vidare, över appeninska bergskedjan, till Porto d’Ascoli, vid adriatiska havet.
Kvarlämnor av den romerska bron till “via Salaria”.
Men det fanns ett komplicerat problem att lösa. Reate var omgärdat av vatten och hela dalen runt staden var en sjö.
Romarna fann ut att sjön var konstgjord, vattnet var ”instängt” p g a mineralansamling i ett bergspassage vid vad som i dag heter Marmore, där vattnet tidigare kunnat flöda fritt. Sagt och gjort, man bröt upp en öppning i berget och tömde dalen på vattnet. På så sätt uppstod det som idag är Europas högsta vattenfall, Cascate delle Marmore, som faller 165 m ner i dalen vid den umbriska industristaden Terni. Dagens vattenfall får sitt tillflöde från bergsfloden Velino, som rinner, klar och ymnig, genom Rieti och förenas med floden Nera i Terni.
Cascate delle Marmore, akryl på duk, Roland Ekström
Reatedalen tömdes så på vatten och blev en bördig, odlingsbar mark, vilket betydde mycket för områdets ekonomi.
Men snart nog upptäckte romarna att problemet kvarstod, för vårens och höstens regnperioder skapades svåra översvämningar i Reate. De beslöt att bygga en imponerande viadukt på staden södra sida, som ledde upp till Reates Forum och därifrån ut mot adriatiska havet. Detta för att kunna garantera torra transporter av saltet, som då kunde passera över vattnet på den stabila viadukten.
Denna viadukt står fortfarande intakt sedan romartiden, och dagens centrala shoppinggata, ”via Roma”, vilar ovanpå denna romerska konstruktion som byggdes för 2.300 år sedan.
Via Roma
Under 16-1700 talet byggdes fastigheter på båda sidor av viadukten, som därmed stängde in dess öppna valv, och med tiden blev viaduktens valv magasin och vinkällare för fastighetsägarna.
På så sätt hamnade detta historiska byggnadsverk i privat ägo vilket är situationen än idag.
Under andra världskriget användes viaduktens valvutrymmen som skyddsrum.
Men för några år sedan togs det initiativ till att tillåta allmänheten att få ta del av detta historiska monument, som var begravt och bortglömt under stadens mark som en stabil grund för en del av Rieti, och en stor del av viadukten har nu kunnat öppnas för allmänheten.
Man kan därför idag besöka den romerska viadukten genom guidade turer i ”Rieti underground”, under shoppinggatan i stadens centrum.
Via Roma
Det är en fantastisk känsla att stå under viaduktens valv, studera och vidröra dessa gamla, av människohänder bearbetade stenblock, och fundera på hur de kunde bygga så stabila och tunga konstruktioner utan dagens mätverktyg, maskiner och betong. Den precision och säkerhet som de måste besuttit, så långt tillbaka i tiden. Vad gäller människans mentala utveckling kanske det ändå inte har hänt så mycket under alla dessa år.
Och några meter ovanför, på viaduktens trygga konstruktion, promenerar nutidens människor precis där det för över 2.000 år sedan passerade knarrande kärror i trä, tyngda av havssalt, dåtidens guld, dragna av trötta åsnor och hästar, på väg till den eviga staden Rom, 80 km därifrån. Man kan lugnt säga att Rieti vilar på stabil, historisk grund.
Floden Velino, Rieti
Foto: Staffan Andersson, Roland Ekström