Vi är i mitten av mars, solen sprider sin värme över det italienska landskapet och dagstemperaturer på+15-16 grader smeker frustrerade själar. Vår påtvingade karantän påminner om ett krigstillstånd men vår fiende är tyvärr osynlig.
Under våra tidiga morgonpromenader finner vi promenadstråket nästan helt för oss själva. Det är inte förbjudet att gå ut med hunden eller göra en behaglig promenad på villkor att vi håller avstånd till andra personer, vilket inte är svårt. Vid de få möten som sker väljer några att lämna stråket för att inte komma varandra för nära. Vi utbyter en snabb blick och ibland en försynt, nästan ursäktande hälsning. Ingen stannar upp för att prata. Alla verkar något vilsna.
Den italienska karantänen som sattes i verket i början av veckan tycks fungera. Reporterteam gör dagliga ”raider” i olika städer, bl.a Milano, Rom och Neapel, för att kontrollera självkontrollen och respekten för reglerna hos de italienska medborgarna. Gator och torg liksom kända, monumentala platser, vilka normalt samlar hundratals, kanske tusentals människor i imponerande rörliga massor, är nu spöklikt tomma. Alla butiker som inte tillhör de utvalda hålls stängda. Utanför apoteken och frukt- och livsmedelsaffärerna ringlar långa köer men med en god distans mellan de ovanligt tystlåtna kunderna.
Frågan är hur länge det kommer att dröja innan smittospridningen minskar.
Här säger man att håller vi oss hemma och undviker yttre kontakter kommer spridningen att avta inom ett par veckor för att sedan upphöra, kanske till sommaren.
Vissa liknelser med vanlig säsongsinfluensa är slående. Fakta visar att de ”vanliga” influenserna i Italien årligen gör över 6 miljoner sängliggandes och tar livet av ca 10.000 människor. De flesta av offren är äldre människor med olika typer av ohälsa. Några kanske börjar fråga sig om den förkylning de nyligen haft med snuva, hosta och huvudvärk var en släng av den ”vanliga” influensan eller Corona?
Efter åratal av nedrustning inom sjukvården har det nu klart visat sig hur viktigt det är att vända trenden genom att investera och upprätthålla god och nödvändig standard. En epidemi som denna tar inte hänsyn till den befintliga standarden i landet och invaderar utan hänsyn.
De stora hjältarna i denna svåra period är landets sjukhuspersonal, alla läkare och vårdare som jobbar 12-15 timmar per dygn under enorm psykisk och fysisk stress och tyvärr har det nu bekräftats att även flera av dem har smittats.
En positiv nyhet är att ett team läkare i Neapel har gjort experiment på åtta virussmittade patienter med ett redan existerande läkemedel mot ledgångsreumatism vilket har visat sig ge framgångsrika resultat. Patienternas tillstånd, vilka led av lunginflammation, har inom 24 till 48 timmar betydligt förbättrats. Man vill nu utöka experimentet till 250 patienter.
Rai 3
Ett läkarteam med 9 specialister från Kina har i dagarna anlänt till Italien. Med sig har de aktuella erfarenheter och en mängd utrustning och mediciner som visat sig ha fungerat väl under den svåra epidemin i Kina. Kinesiska Röda Korset bidrager med denna experthjälp.
Rai 3
Denna påtvingade isolering förändrar naturligtvis våra vanor och relationer. De vanligen så upptagna föräldrarna får plötsligt mer tid och intresse för sina barn och för varandra. I Milano och Rom står folk på balkongerna och sjunger nationalsången och i Neapel skapar man balkongkonserter vilket involverar andra grannar som i sin tur ansluter sig till det musikaliska utbudet från sina balkonger. Många italienare har under senare år uttalat att de normalt inte har tid att läsa böcker. Nu har de all tid i världen.
Utanför fönstret ser jag mina ambitiösa grannar gräva i brunfärgade, bördiga jordar medan solen värmer deras krokiga ryggar. Träden och buskarna står i vacker blom och fåglarna sköter underhållningen. Vi kan nog inte annat än förhoppningsfullt trots allt se framåt med tillförsikt.
