”The world as we have created it is a process of our thinking. It cannot be changed without changing our thinking.” ― Albert Einstein
Äntligen, efter dagar utan tillstymmelse av regn har den klarblå himmel vi vant oss vid tillfälligt tillåtit ett inte alltför tungt molntäcke breda ut sig och ge marken den väta den så väl behöver. Men det varade bara några få ögonblick.
Enligt myndigheternas krassa statistik har vi nu passerat 100.000 smittade och 20.000 dödsfall i Italien men trenden, sägs det, pekar trots allt mot en positiv utveckling. Däremot får vi vänta ytterligare på fas 2.
Akryl på duk: R.Ekström
Det fanns en viss oro för vad som skulle hända under påskhelgen. Skulle landets befolkning lyda myndigheternas krav att stanna hemma?
Med tanke på att vi hittills suttit 30 dagar i karantän och det vackra försommarvädret, vilket invaderade landets alla utrymmen under den traditionella påskhelgen då majoriteten normalt flyr från sina hem till landsbygden och havet, har ”syndarna” varit relativt få.
Det gjordes över 270.000 kontroller och ”bara” 14.000 syndabockar har bötfällts. Detta innebär att 59.730.000 invånare stannade hemma!
Polisen nöjde sig inte bara med kontroller på vägarna utan aktiverade både helikoptrar och drönare i luftrummet.
Deras minutiösa kontroller avslöjade 200 bilister som utan tillstånd försökte lämna Rom för att nå sina sommarstugor;
I Palermo hade ett antal vänner organiserat en grillfest med musik och dans på taket av en av storstadens hyreshus, lätt synliga för polisens drönare;
På en central gata i en liten förort till Siracusa dukades det upp ett 10 meter långt påskbord inför en lättjefull grillfest;
I Lazio improviserades en tävling med travhästar på en av de många trafiktomma vägarna.
Men med tanke på invånarantalet kan alltså myndigheterna, liksom den stora majoritet av befolkningen som låtit självdisciplinen styra, andas ut i något som kan liknas vid tillfredställelse.
Akryl på duk: R. Ekström
I denna dramatiska period av pandemi, då det så tydligt visar sig att människan har förlorat kontrollen över vad de är utvalda att styra, hägrar otaliga tystlåtna människoöden vilka genom sin personliga natur sällan når allmänhetens kännedom.
Akryl på duk: R. Ekström
”Jag älskar dig!” Orden söker sig kärleksfullt över den gröna gräsmattan dekorerad med naturens livfulla vårblomster, seglar med hjälp av vindens lättja fram till sjukhusbyggnaden, där de utan besvär nästlar sig in genom glasrutans transparenta yta och genomdränker den kvinnas hjärterum som i ensamhet, övergiven, på andra sidan det stängda fönstret tar emot denna innerliga ömhetsbetygelse från sin älskade, även han ensam och övergiven, på den tomma trottoaren. De är fysiskt separerade av en sjukdom som inte tillåter närhet. Men inget virus kan förhindra kärlekens budskap att nå sitt mål.
Kan kärlek, eller snarare icke kärlek, ha något samband med den pandemi mänskligheten idag plågas av? Kan vi, någonstans på den långa kedja av orsaker finna människans avsaknad av kärlek till sina medmänniskor, till naturen och djurriket, till världen?
Under den gångna månaden har vi mötts av rapporter om naturens återhämtande sedan människan har satts i karantän och därmed fråntagits sina ”normala” aktiviteter:
Städer, som i årtionden drunknat i smog, låter plötsligt den naturliga, hälsosamma luften smeka människor, gator och husväggar;
Grådaskigt och ohälsosamt vatten i sjöar och floder visar plötsligt sina ursprungliga, transparenta ytor i vilken fiskar lättjefyllt gör sig synliga;
Bergstoppar, vilka tidigare endast kunde anas, visar sig nu i all sin prakt även på långt avstånd;
Hjortar, harar, rävar och fåglar av olika slag söker sig lättsinniga friheter i städer och byar utan tecken på rädsla;
Den rogivande tystnaden, vilken funnit sig ovälkommen i storstäderna sedan årtionden tillbaka har nu åter funnit sig till rätta i tillvaron.
Akryl på duk: R. Ekström
Hur kan människan någonsin tänka sig att återgå till ”det normala” igen efter denna unika erfarenhet vi nu går igenom? Kan vi verkligen tillåta att allt blir som förr igen?
Om kärleken till allt existerande skulle slå rot hos var och en av jordens befolkning skulle detta kunna vara början till en blomstrande framtid för denna unika, vackra planet.
“When we love, we always strive to become better than we are. When we strive to become better than we are, everything around us becomes better too.” – Paulo Coelho
“The world is changed by your example, not by your opinion.” – Paulo Coelho
