”Everybody has a creative potential and from the moment you can express this creative potential, you can start changing the world.” – Paulo Coelho
Målarpenslarna har levt ett hektiskt liv just i dessa dagar. Fulla av färg har de raspigt gnuggat sig mot målarduken, gnidit borsten kärleksfullt utmed grängen och troget följt mina inspirerade direktiv. Detaljer var tvungna att kompletteras in i det sista.
Ett år har passerat sedan senaste konstfestivalen i Leonessa och nu är det dags för årets upplaga, 2020. Ett femtiotal internationella och nationella konstnärer har tackat ja till inbjudan och det vackra f.d klostret, numera en rymlig kulturbyggnad och stadens stolthet, har fyllts med kreativa skapelser på två plan.
Invigningen, under ledning av stadens borgmästare, gick av stapeln under ”pompa och ståt” och även i år fylldes klostergården av skön musik som smekte väggarna där målningar och skulpturer prydde de antika stenväggarna från slutet av 1200 talet.
Den kreativa atmosfären vibrerade av entusiasm från både artister och besökare. Vårens enturbulens med den påtvingade karantänen som obarmhärtigt hade eliminerat det ena kulturevenemanget efter det andra hade tvingat konstnärer till isolering och många kämpade tappert för att hålla skaparlusten vid liv.
Nu, äntligen slogs dörrarna upp för full exponering av förväntansfulla artisters kärleksfulla skapelser. Bakom ansiktsmasker glittrade ögon av glädje och igenkännande.
Mitt strå till stacken består av fem nya arbeten som växt fram i den idylliska ateljén i Turano. Trots heta sommardagar med temperaturer på upp till +33 grader har skaparglädjen trotsat värmen och fyllt dagarna med arbetslust. ”Batterierna” laddades i omgångar med promenader på hög höjd.
Samtal med konstnärskollegan Marina Calzolari
Dessa välorganiserade kollektivutställningar ger tillfälle för konstnärer att träffas, utbyta idéer och erfarenheter. Stämningen var god och nya bekantskaper gjordes. En och annan konstkritiker och gallerist hade lockats av nyfikenhet i förhoppning att finna något nytt.
Som alltid fyllde de temperamentsfulla italienska konstnärerna sina dukar med livfulla färger. Mitt svenska lynne går igen i mitt måleri och sticker av från det övriga, vilket kontrasterar mot den allmänna sydländska färgskalan, något som jag återigen upptäckte togs emot med stort intresse.
Giuliana och jag deltog vid invigningen under torsdagen och tog samtidigt tillfället i akt att njuta av en heldag i Leonessa. Staden ligger vackert på 1000 meters höjd och bjöd på + 28 grader, en behaglig sommartemperatur och ren bergsluft.
15 augusti är den italienska motsvarigheten till den svenska midsommaren vilket betyder att staden bjuder på festligheter hela veckan. Befolkningen har flerdubblats och man räknar med fortsatt stor uppslutning av besökare i det antika museet under hela utställningstiden fram till slutet av augusti.
Därefter väntar flera intressanta uppdrag under hösten. Det betyder att de för ögonblicket ”utslitna” målarpenslarna inte får vila på ett bra tag. Erfarenheten talar för att fortsätta ge inspirationen den näring den önskar då den redan är närvarande och väl stimulerad.
Tack Massimo och Stefania för en välorganiserad utställning och tack Leonessa för den fantastiska gästvänligheten!
