”You have two choices, to control your mind or to let your mind control you.” – Paulo Coelho
”Rappakalja”! Acrylic on canvas, 70×50 cm. Text och bild: Roland Ekström
I dessa dagar överöses vi av ”rappakalja” från alla håll och kanter. De mest avancerade kommer från Ryssland inför och under deras invasion av Ukraina, vilket enligt deras utsago inte är ett krig utan snarare en ”frihetsälskande befrielsekampanj”. Men genom den ryska arméns kompromisslösa bombardemang mot den ukrainska befolkningens hjältemodiga ansträngningar att försvara sitt land är det omöjligt att inte tyda det som annat än en obarmhärtig krigsförande invasion.
Klart och tydligt är att all information är viktig, annars skulle man inte bekymra sig om att ens bortförklara eller falsifiera fakta. Den ryska regimen vill ingjuta en annorlunda bild av händelsen än vad omvärlden upplever. De förnekar att de våldför sig på ett annat lands befolkning utan vidhåller istället att de är där för att befria Ukrainas befolkning från ”nazister och kriminella element”. Samtidigt stryper de all opposition i deras eget hemland. Massmedia förbjuds att uttala sig om den ryska regimens våldsamma aktivitet i grannlandet och att kalla det vid sitt rätta namn: krig – invasion- våld- förstörelse. Inga uppgifter som strider mot den ryska regimens syften får offentliggöras. Den ryska befolkningen måste enligt dem fortsätta ”sova sin jungfrusömn” och tro att deras ( icke valda) ledare är utvalda av högre makter och är där för att skydda landets och befolkningens intressen.
Hur många konflikter utkämpas inte genom människors behov av att ha rätt. Principen är enkel: jag har rätt och du har fel. Äktenskap, vänskap och grannsämja kraschar dagligen på grund av detta. För att inte tala om vendetta och krig. Om det har gott så långt som en konflikt betyder det att ingen av parterna erkänner sig ha fel. Istället inträder den intellektuella mekanismen att med alla medel försvara sin ståndpunkt. Då är parterna villiga att använda lögner och falska anklagelser för att understödja sin ståndpunkt. Till och med våld! Redan som barn lärde vi oss att skylla ifrån oss och lägga skulden på någon annan.
Under ett 2 timmar långt videosamtal nyligen mellan Putin och Frankrikes president Macron höll den ryske ledaren fast vid åsikten att dödandet av den Ukrainska civilbefolkningen inte har något med honom att göra. Det är enligt Putin inte de ryska soldaterna som dödar de civila utan det är den ukrainska armén. Man kan ju undra hur ett sådant misslyckat utbyte av två så olika åsikter kunde pågå i hela två timmar.
En pensionerad italiensk general uttryckte sin ”militära” förståelse för den ryska regimen och anklagade istället Nato för sin ohämmade önskan att utvidga sitt territorium vilket därigenom har tvingat in Ryssland i ett hörn och att kriget därför egentligen är mot USA och Nato, inte Ukraina. Som sagt, synpunkter varierar.
Att det finns mängder av olika och motstridiga åsikter om allt mellan himmel och jord är inte konstigt. Vi har alla vår egen hjärna att tänka med och att därför tro att det bara finns en ”sanning” är verkligen naivt. Man kan nog säga att det finns lika många ”sanningar” som det finns tänkande människor. Alla våra så kallade sanningar är resultatet av många olika ”influensers” synpunkter från barnsben och uppåt: föräldrar, syskon, släktingar, skola, kompisar, äkta hälft, massmedia mm. Vi är fullmatade med vinklingar om ”sanningar” från alla håll och när det behövs använder vi oss automatiskt av denna ”undermedvetna källa av åsikter” för att förstärka och försvara våra åsikter.
Hur många gånger har vi inte hört någon säga att ” så är det, det har jag läst i tidningen” eller ”det har jag hört på Tv”. Däremot hör vi mer sällan uttalanden som ” du har rätt och jag erkänner att jag har fel”.
Ska vi verkligen använda oss av ordet sanning som försvar till våra åsikter då krävs något mer än att bara hänvisa till andra åsiktskällor. Verklig sanning kan egentligen endast innebära händelser vi själva varit med om, något vi upplevt i egen person. Då, i bästa fall, kan vi återge en synpunkt om verkligheten. Resten är nog tyvärr bara ren rappakalja.