Italy- Italien i mitt liv


 ”If you love a flower, don’t pick it up. Because if you pick it up it dies and it ceases to be what you love. So if you love a flower, let it be. Love is not about possession. Love is about appreciation”. Osho

Giuliana 1980

30 oktober 1981- 30 oktober 2022. Fyrtioett år. Tiden tycks ha extremt bråttom. Så många år har nämligen passerat sedan Giuliana och jag inför Köpenhamns borgmästare tveklöst svarade ja på hans avgörande fråga. 

Två levnadsglada och äventyrslystna personer som efter några få månaders bekantskap bestämde sig för att ge förhållandet en djupare mening. ”Söderns glöd i ett postulerat förbund med nordisk kyla” var en av många synpunkter som ibland gjorde sig gällande. 

 

På toppen av berget Navegna 1.500 m

Utan tvekan fanns det redan från början en förhoppningsfull förståelse för de otaliga kulturella olikheter som med tiden skulle söka sitt utrymme i vårt förhållande men kärleken står ju över alla fysiska och mentala lagar och skapar broar där sådana saknas. 

 

Vårt första hem i Castelnuovo di Porto. 1982

1982-2022. Fyrtio år. Så lång tid har passerat efter vårt definitiva beslut att  plantera våra rötter i den italienska jorden. Ett beslut som skulle visa sig vara både äventyrligt och oerhört lärorikt. ” Vad gör jag här egentligen” var en tanke som ibland snurrade i mitt huvud den första tiden.

 Giulianas kärleksfulla och rationella närvaro lyckades dock alltid få mina tankar på rätt spår igen och dagar och månader blev till år. 

 

Giulianas bror Alberto Modonesi, missionär i Sudan

Äktenskapet berikade våra liv med stora syskonskaror på båda sidor. Giuliana, näst yngst av åtta och jag yngst av sex syskon. Som svensk protestant klev jag som nygift rakt in i det ”katolska vardagsrummet” med två katolska missionärer i centrum i Giulianas familj där jag togs emot med öppna  armar. De visade sig sedan bli ett av skälen till återkommande besök i Afrika under nittiotalet med oförglömliga minnen som gåva.

Michela, Cissi, Lucas och Camilla

Vår egen familj växte dubbelt med min dotter Cissi i Sverige och Michela i Italien. Med tiden blev det utökning med barnbarnen Lucas och Camilla i respektive länder och lyckan fick en ljuv smak av fulländning. 

Konsten och musiken har alltid haft en framträdande roll i mitt liv med omätlig glädje och tillfredsställelse som resultat. Här några få av många ”go’bitar” under åren som gått:

Capodimonte, Viterbo, väggmålning 1990  

Musikteater med Francesco Rinaldi, Rieti 1991-93 

Deruta, Umbrien, keramikmålning – utställning 1995

 

Subiaco. Prisutdelning. Gina Lollobrigida och jag 2000

 

Greccio museum, ”S. Franciskus”, muralmålning till museets entré, 2018

 

Leonessa Internationell konstfestival 2019 

S. Clemente di Leonessa, Rieti: Väggmålning, porträtt av skådespelaren Gigi Proietti 2021 

Rotterdam, Ridderkerk Nederländerna. Galleri ImSpa Utställning 2021

Puglia Svensk resegrupp 2018

Även denna gång utvecklades det tvåfaldigt genom de italienska och svenska kulturerna i utbyte. Kulturturismen blev en naturlig progress som gav oss vänner för livet i de båda länderna. 

 

Boende/ utställningsplatsen i Amatrice efter jordbävningen 24 augusti 2016

Men Italien har inte bara bjudit på ”sötma”. 2016 var jag på plats med en utställning i den vackra bergsstaden Amatrice när en våldsam jordbävning på 6.0 under natten, på två minuter förvandlade staden till bråte. 300 personer fick sätta livet till. Själv klarade jag mig med lindrigare skador men visst satte händelsen djupa spår under lång tid.

Idag kan jag konstatera att jag har levt över hälften av mitt liv tillsammans med min älskade Giuliana i Italien. Det har naturligtvis inneburit en naturlig, odramatisk kulturell påverkan. Att italienska är vårt dagliga språk är ofrånkomligt och att mina tankar spelar pingpong mellan de båda språken är en naturlig konsekvens. Den gastronomiska utvecklingen är likartad. Kåldolmar och ärtsoppa har fått lämna plats för pasta och Pizza 

   

Minnesbilder”, akryl 2022

Mitt måleri har definitivt influerats av Italiens ljus och färger. Något som jag därför ser fram emot att förmedla under min kommande tredagars utställning ”Ögonblick”på Torshälla bibliotek Kvarnen 2-4 december 2022. 

Nitton motiv med anknytning till ögonblick i människors liv, dessa moment som hastigt dyker upp och sedan försvinner för att lämna plats åt nya händelser och intryck. 

Än en gång är alltså människan i centrum i mitt måleri. 

 

Lascia un commento

Il tuo indirizzo email non sarà pubblicato. I campi obbligatori sono contrassegnati *