”Färger i rörelse”, akryl på duk, R.Ekström
Väggmålning, Turano. R.Ekström
Snacka om sommarvärme. När augusti snart är vid sin utgång med termometern glödande av värme på +35 grader här i Turano ( 750 m ö h) kan vi bara konstatera att detta har varit den varmaste sommaren någonsin.
”Fragment”, akryl på duk. R.Ekström
Den 15 augusti firade vi Ferragosto, en “ feriedag” som den romerske härskaren Augusto införde som fest och vilodag och som idag kan jämföras med vårt svenska midsommarfirande. Då flydde italienarna städerna och överlät museer, monument och andra populära sevärdheter åt ett mångfald turister från hela världen. Italien tycks trots värmen populärare än någonsin.
Turano
Det är framförallt frisk luft, svalka, god mat och umgänge med släkt och vänner som lockar de italienska stadsborna att lämna stadslivet åt sitt öde. Vägarna fylldes med kilometerlånga bilköer när 15-17 miljoner italienare samtidigt sökte nära eller avlägsna destinationer.
Ascrea, Rieti
Övergivna små bergsbyar fick plötsligt nytt liv under några hektiska dagar och nätter. Pizzerior, trattorier och restauranger var fullbokade sedan lång tid tillbaka medan många föredrog att på egen hand grilla ute i det fria och låta de aptitretande grilldofterna sprida sig och fylla den heta augustiluften. Så även hemma hos oss här i Turano.
För min del har år 2023 visat sig från sin goda sida. Trots värmen har jag vägrat ligga på latsidan och tack vare att min ateljé har hållit sig förhållandevis ”frisk och fräsch” har jag målat med stor inspiration och entusiasm vilket visat sig ge utdelning.
Leonessa
Den årligen återkommande kollektivutställningen i Leonessa öppnades lördagen den 12 augusti med den pompa och ståt som tillhör de italienska traditionerna. Årets utställning hade samlat 40 tal konstnärer av olika kategorier i den suggestiva klostermiljön från 14-1500 talet med avslut den 27 augusti. Personligen deltog jag med 5 målningar.
Ateljén i Turano
I år beslutade Giuliana och jag att bidraga med kulturutbudet till våra nära och avlägsna grannar i orterna runt Turanosjön genom att bjuda in till öppet hus i min ateljé fylld från golv till tak med färska alster som kommit till i denna fantastiska miljö. Det visade sig att nyfikenheten var långt över förväntan.
Utan titel, akryl på duk, R.Ekström
Inte bara våra närmsta grannar vågade trotsa värmen utan även nyfikna kollegor, långväga vänner och allmänt konstintresserade dök oanmälda upp från Rom, Rieti och semesterbyarna runt sjön Turano och gjorde utställningshelgen till en verklig upplevelse.
Inte bara! Min kommun Ascrea ställde upp med tre representanter från Kommunstyrelsen med borgmästare Riccardo Nini i spetsen som överlämnade kommunens färgglada Kommunvapen som jag tacksamt tog emot. De framförde samtidigt önskemål om fortsatt gott samarbete och några kommande projekt fördes redan på tal.
Den 30 augusti – 3 september ”hottar” det till sig ordentligt i staden Rieti. Den årliga festen med den smakfulla, pikanta peperoncino i centrum lockar tusentals nyfikna med marknad, utställningar och artistframträdanden. 70 tal konstnärer donerar varsitt konstverk som bjuds ut på auktion för att finansiera restaureringen av antika konstverk.
Franceskaner kloster, Greccio
En annan ort som har mycket på tapeten är Greccio Kommun som framförallt är känd för ortens Franceskanerkloster från 1200 talet. I år firas 800 år av minnet till den första levande julkrubban som helige Franciskus lät framföra julen 1223 i den grotta i Greccio som sedan byggdes ut till dagens välbesökta kloster.
8-9-10 december är jag inbjuden att ställa ut min konst på temat helige Franciskus i kommunens kulturhus ”Geovanni Velitta”.
Utan titel, akryl på duk, R.Ekström
Augusti, förutom att vara den italienska semestermånaden, har något förunderligt i sig. Plötsligt hör gamla vänner, bekanta och obekanta av sig och vill träffas. Avstånd tycks inte spela någon roll.
Bekanta som vi inte sett på åratal har plötsligt hört av sig efter att vi har återfunnits, bl.a på Facebook. Våra tidigaste år i Italien under -80 talet har därmed fått nytt liv och timmar av gemensam förnöjelse vid välfyllda middagsbord, medan minnenas röster flödat mellan tuggorna, har förverkligats. Återigen har vi fått tillfällen att förundra över livets underbara skeenden och nycker. Och slutsatsen är än en gång att vi måste lära oss att lyssna på ”livets pockande röst” när den på de mest finurliga sätt gör sig gällande för möjligheter till förnyelse och förändring.
Utan titel, akryl på duk. R.Ekström
