“When one door closes, another opens; but we often look so long and so regretfully upon the closed door that we do not see the one that has opened for us” -Alexander Graham Bell
Att blicka tillbaka i det förflutna kan ibland överraska och skapa frågor: Hur kunde det bli så? Vad fick mig att välja detta? Varför gjorde jag inte det?
Änglamark
Vad som är orsaken till att livet tar en ny, oväntad riktning kan visa sig vara många skäl, ibland t o m även dramatiska händelser.
En av många föreläsningar, denna gång för italiensk publik.
Min dotter Michela och hennes tekniske man Giacomo försökte länge att övertyga mig om att starta en blogg. De tyckte jag hade mycket att berätta, speciellt mina 35 år av italienska erfarenheter, sådant som jag gärna berättar för våra svenska resenärer när vi sitter i bussen på väg till något utflyktsmål.
Själv var jag först inte helt entusiastisk inför tanken, speciellt då jag, som utlandssvensk, inte längre kände mig riktigt hemmastadd med det svenska språket.
Tuschillustration: Amatrice – räddade efter de första skalven
Det skulle behövas en jordbävning, den i Amatrice 2016, för att få mig att ändra åsikt. Skalven den natten väckte en flamma inom mig som sedan dess inte vill falna: passionen för att skriva och berätta, om allt och intet.
I slutet av oktober 2017 ställdes jag inför fakta, bloggen var tekniskt klar och nu var jag tvungen att fylla den med mitt berättande.
Någonstans i Italien
Plötsligt fann jag mig helt fascinerad av denna nya aktivitet. Min iPad är mitt arbetsredskap, ständigt närvarande för att dokumentera och fotografera. Visst, jag får alltjämnt brottas med det svenska språket, tankarna utvecklas ibland på italienska och jag får ”översätta” texten till svenska, ibland med lustiga vändningar som resultat.
Den 25 oktober 2017 publicerade jag min första artikel: Resminnen av en resa till norra Italien, 9-16/9 2017.
Den 25 oktober 2018, ett år senare, kan jag nu förnöjt konstatera att jag under året har publicerat 101 artiklar, nästan 2 artiklar i veckan. Uppskattningsvis 60.000 ord!
Och antalet besökare på bloggen är i sig intressant, om än inte av avgörande betydelse: 26.100 besökare. Däremot är siffran för visning av mina artiklar klart inspirerande: 39.000 sidvisningar.
Jag fortsätter därför målmedvetet det koncept jag startade med:
– Berättelser och synpunkter om Italien, om mitt förhållande till detta unika land till vilket ”ödet” har sammanfogat mig på flera olika sätt;
– Konst och kultur – positiv livssyn, passion och livsglädje i ord och bild;
– Publiceringen av ”Mirakel”, hela min berättelse om upplevelsen av jordbävningen i Amatrice 2016.
På något sätt känns det som att detta ändå bara är början!
Tack alla ni som fortsätter att följa mig i mitt berättaräventyr. Utan er vore det meningslöst att sätta alla dessa ord på pränt. GRAZIE!
“Work like you don’t need the money, love like you’ve never been hurt and dance like no one is watching”. – Randall G Leighton
Copyright 2018 akryl och tusch: Roland Ekström
Klicka på länken nedan om du vill läsa min berättelse om upplevelsen av jordbävningen i Amatrice 2016:
http://www.rolandekstrom.com/html/?page_id=3048&preview=true
