Roland Ekström

“Life is a progress, and not a station”. – Ralph Waldo Emerson

Känns det tungt att stiga upp ur sängen på mornarna? Kanske inte varje dag men ändå, alltför ofta?  Saknas det inspiration, energi, lust att möta den nya dagen, vilken inte verkar innehålla något speciellt av värde, bara samma vanliga rutinsysslor som igår och tidigare dagar?

”When you change the way you look at things, the things you look at  change”  – anonymous 

Detta är en i sig enkel, vardaglig, men mycket viktig berättelse om en man som heter Alfredo. Läs den med en spjuveraktig, medmänsklig uppmärksamhet. Den handlar nämligen om personförändring.

 

Sängen kvider samma visa varje morgon när Alfredo osäkert tråcklar sig ur den och inbjuder honom att dröja kvar;

Tandkrämen färgar ansiktet vit medan han begrundar tändernas urskuldande tillstånd;

Radioreportern låter omänskligt hurtig i ett överdrivet försök att skaka liv i radiolyssnarna;

 Kylskåpet bjuder inte på någon överraskning: mjölken är en dag äldre än i går, knappt drickbar, smöret är slirigt och av osten består bara en hård kant. Yoghurten är söt och fet och brödet torrt.

Inte är Alfredo speciellt kaxig en morgon som denna.

Som nybliven, ung pensionär har han svårt att fokusera på dagens uppgifter och som ensamstående är det bara upp till honom att styra vardagssysslorna, vilka därför är extremt lätta att förskjuta till en obestämd framtid.

Medan han breder ut sin långa, smala lekamen vid frukostbordet, vilket är en konstmanöver i sig med tanke på det låga bordet, fastnar hans morgontrötta blick på en tidning, ohyfsat utslängd på just frukostbordet. 

Det han inte såg i går ser han idag: en bild som föreställer en man i en rödvit trikå vilken stöddigt spänner sina muskler. Rubriken lyder:  ”Är detta världens starkaste man”?

Alfredos ögon fuktas av nyfikenhet medan han slänger ett öga på sina två, makabert magra, sparrisliknande armar. Efter en långt utdragen suck dras han blick återigen till tidningen. 

Texten berättar om hur världens starkaste man troligen var världens svagaste man för bara ett par-tre år sedan. Efter att ha lyft oändligt många hantlar och skivstänger, med många sorters tunga tyngder på och ätit som bara en man gör som vill bli stark, så har denne uppstudsige man vuxit i format och styrka till det han är idag.

Alfredo slänger en anklagande blick på ostkanten, det klibbiga smöret och sedan på sina egna slaka överarmar, medan han spänner dem försiktigt på försök. Inget händer. Samma resultat som i avslappnat läge.

Men nu har Alfredo vaknat. I denna tidiga morgonstund känner han en fläkt av inspiration, något av ett ”jäklaranamma” komma till liv inom honom.

Framför hans ögon paraderar han själv i en rödvit randig trikå, med uppblåsta muskler, rak rygg och ett underfundigt leende på läpparna. Kanske även en liten mustasch. Varför inte!

”Kunde han, kan du” viskar en obestämd, smäktande röst i hans öron. 

Hans ögon tindrar av entusiasm och plötslig, nyvaken självtillit. 

Morgonen efter denna, och varje morgon därefter är Alfredo ur sängen innan sängen hinner kvida, kylskåpet innehåller allt en blivande, stark man behöver och den nyinköpta, rödvita trikån är elastisk så hans muskler ska kunna växa till sig utan hinder.

Han lyfter, han spänner, han lider, han grymtar… 

Vad hade egentligen hänt?

Från en lustig tidningsbild med en lika lustig rubrik, en tidig morgon när inget var som det skulle vara, förändrade Alfredo helt enkelt sin syn på sig själv, sin vardag, sina möjligheter. Genom att ändra på sina slöa, odisciplinerade vanor beslutade han att öka sitt muskelomfång och sitt välmående. Han förändrade sin tillvaro från glåmig sådan till glittrande, från sparris till stål, från negativt passiv till positivt aktiv. 

 

Alfredo hade till slut tagit ett viktigt beslut att förändra sin tillvaro. Äntligen insåg han att hans tillstånd endast berodde på honom själv och bara han kunde göra något åt det. Enkelt uttryckt: han ändrade en i sig rutinmässig synpunkt och därigenom fick han ett nytt syfte i livet!

Varje dag därefter inleder Alfredo morgonstunden med en tacksamhetens djupa tanke innan han kliver ur sin kvidande, varma säng.

 “Life is too important to be taken seriously”.  -Oscar Wilde

copyright 2018: ”Världens starkaste man”, akvarell. Roland Ekström

 

Vill du resa med oss till Italien?

Reseinformation finner du under rubriken ”Upptäck Italien – resor” i denna blogg. Klicka på titlarna nedan så kommer du direkt till reseprogrammen:

Det sköna Apulien: Polignano a Mare, Alberobello, Matera 2-8 oktober 2019Klicka här

Har du frågor och funderingar eller vill intresseanmäla dig kan du skriva ett meddelande under rubriken ”Kontakta mig”.