“Put your hand on a hot stove for a minute and it seems like an hour. Sit with a pretty girl for an hour and it seems like a minute. THAT’S relativity” – A. Einstein
Hjälp! Vi är våra hjärncellers ”slavar”. Våra hjärnor har tagit helt kontroll över oss och vi låter det ske utan protester. ”Inget att göra”, säger vi, ”detta är jag och det är bara att acceptera”.
Våra tankar, hur irrationella de än kan vara, identifieras med ”jaget” och vad som växer fram i vår snårskog av hjärnceller måste därigenom försvaras, oavsett avsaknad av ”intellektuell kvalitet”, för det är ju ”jaget” som tänker och talar. De, hjärncellerna, står för alla våra synpunkter och omdömen och de måste försvaras till sista blodsdroppen. ”Så är det och detta står jag för”.
T o m Donald Trump tänker så och helt säkert menar han det!
Opinionsbildare och tyckare, idag kallas de influencer, har blivit ett fenomen inom alla livets områden vilket mänskligheten inte längre kan leva utan. De står för egna, personliga synpunkter vilka ställs mot andra opinionsbildares subjektiva åsikter. Och är man osäker på sina egna ståndpunkter är det lätt att klamra sig fast vid dessa färdiga uppfattningar som rikligt erbjuds i massmedia och sociala medier. Avsaknad av objektiv information och rädsla för det okända styr gärna våra val av åsikter.
Två- tre- fyra opinionsledare, alla med rakt motsatta åsikter om ett ämne, runt ett bord med vattenflaskor och glas, en programledare och kanske en liten publik som applåderar på given signal från regissören. Två timmars (!) diskussion som inte leder till något klargörande. Snarare tvärtom. Men en debatt har genomförts och blivit till ett ”samhällsnyttigt” program. Detta tillhör vardagen i Italien.
Att ha egna åsikter är naturligtvis ett positivt tecken men frågan är hur personliga våra åsikter egentligen är. Skulle man ärligt börja nysta i en av dessa åsikter för att finna dess kunskapskälla, kommer man naturligtvis att finna en djungel av andras subjektiva åsikter på vägen. Alla är vi under påverkan sedan födseln vilket formar våra aktuella synpunkter.
Vi kan ju tyvärr inte välja av vem eller var vi ska födas och växa upp. Och hamnar man ”fel” är det försent att hoppa av och börja från början. Det får mig att tänka på en indisk advokat som stämt sina föräldrar inför domstol för att han hade inte givit dem tillstånd att sätta honom till världen. Kanske lite sent påtänkt, men ändå…
I Italien växer nya politiska partier upp som svampar ur jorden vilket är ett klart tecken på att det råder delade meningar i så stor grad att de måste ha egna partier för just deras åsikter. Men det är så sant, Italien är polemikens barnkammare och det gäller i allra högsta grad inom politiken och tillhör det genetiska arvet.
Journalister har i alla tider varit opinionsbildare. De skriver om en händelse och förmedlar därmed deras subjektiva åsikt om vad de bevittnat. Denna personliga åsikt förmedlas ut till tusentals läsare och blir till fakta för många, kanske majoriteten av läsarna, utan att de överhuvudtaget kan ifrågasätta riktigheten i uppgifterna. Och det är ju förståeligt att journalisten har givit sina subjektiva åsikter, han är ju bara människa och läsarna väljer frivilligt att anta samma åsikt eller ej.
Med åren tycks det ha skett en klar försämring i kommunikationen mellan människor. Lyssnandet är inte längre på modet. Man pratar mer än gärna i mun på varandra och om någon verkar lyssna visar det sig att personen istället står och tänker på allt annat än vad talaren pratar om. ”Ädla” lyssnare är idag i stor minoritet. Kanske för att dagens åsikter i sig har tunnats ut till ointressant svammel så det finns inte något att lyssna på längre. Synd, för lyssnandet i sig, i motsats till talandet, leder alltid till ökad kunskap.
För några år sedan tyckte jag debattprogram på Tv och radio var intressanta. Jag trodde då att jag lärde mig något av dem. I dag föredrar jag att titta på en fotbollsmatch. Jag lär mig lika lite av detta men det är iallafall till viss del underhållande.
För att skriva detta inlägg har jag varit tvungen att framföra ”mina personliga” åsikter. Jag måste dock medge att det gav en viss tillfredställelse. Men å andra sidan skulle jag kunnat låtit det vara ogjort. Ingen skulle ändå ha saknat dem. Dessutom är ju allting ändå relativt.
2019 Copyright. Samtliga målningar och teckningar av R. Ekström
