Roland Ekström

Foto: Niklas Holm, Ekuriren

Jag är född i Eskilstuna och växte upp med 5 syskon, varav den äldste var en jazzinspirerad trummis, vilket naturligtvis påverkade mitt musikintresse. Jag bestämde mig för att bli musiker, och studerade musik och sång både privat och på den kommunala musikskolan.

I tonåren spelade jag med lokala grupper, bl.a Monotones med engelska Shadows som förebild. Snart nog fick jag plats i olika utländska grupper, som spelade både i Sverige och utomlands. Efter ett gig på restaurang Sandgrunds i Karlstad fick jag kontakt med berömda Sven-Ingvars, och fick hoppa in som vikare vid tillfällen. 1962 bosatte jag mig i Karlstad som medlem i Öijwinds orkester, en av Värmlands populära grupper under -60 talet.

Åter tillbaka i Eskilstuna, år 1969, bildade jag och några spelkompisar gruppen Eldorados, och det blev några års festligt arbete med ”folkparksgig” och skivinspelningar.

Måleri

Mitt stora intresse för teckning och måleri växte under åren, och jag beslutade mig för att ägna mer tid åt måleri. Jag frekventerade kvällskurser på Västerås konstskola, utbytt erfarenheter med kollegor både i Sverige och Italien, men anser mig vara självlärd. Musicerandet och måleriet kolliderade till slut så jag bestämde mig 1978 att lämna det professionella musiklivet, för att ägna mig mer åt måleriet som nu hade blivit en stark passion.

Jag startade ett kulturcenter i en nedlagd industrilokal i Hällbybrunn med kurser i måleri, musik och keramik ( som sköttes av en kunnig keramiker). Dessutom arbetade jag som musiklärare på en av stadens högstadieskolor. Slitigt men lärorikt.

Måleriet tog fart och utställningarna blev många. Under åren har jag ställt ut i Sverige, Danmark, Italien, Tyskland, Frankrike, Spanien och Chile.

Representerad:
Abbotklostret i Subiacos museum, Italien; Civitanova museum, Calabrien, Italien;
S. Agostinokyrkans museum i Amatrice, Italien; L’antica Deruta, Italien;
Modehuset Elena Mirò, Milano, Italien; Greccio Komun, Italien;

Centro Cultural de Vina del Mar, Chile; Länsförsäkringar, Sverige; Studiefrämjandet, Sverige.

Utmärkelser:
Premio Nils Holgersson -C.Weibull, italienska kulturinstitutet. Stockholm; Premio “Luce e umbra” Abbazia di Subiaco, Italien;
Premio internazionale Beato Angelico, Abbazia di Grottaferrata, Italien; Premio l’ass. Proloco di S.M.A. Umbrien, Italien;
Premio Sen. Bruno Vella, Rieti, Italien;
Premio ” settimana Ecologica” Ass. Del Ambiente, Comune di Rieti, Italien; Premio CARIRI Rieti, Italien Mfl.

Italien

Årskiftet 1980-81 skiljde jag mig. Min dotter Cissi var då sju år. Under våren samma år träffade jag min nuvarande hustru Giuliana i Köpenhamn. Hon är norditalienska och kombinationen nord-syd blev ett faktum. Under hösten gifte vi oss i Köpenhamns stadshus.

Vi ville uppleva nya äventyr, så det blev snabbt flytt till Rom där sedan vår dotter Michela föddes. I början stapplade jag mig fram på engelska, men när jag lärde mig språket smälte jag snabbt in i det italienska samhället. Mitt arbete med konst och musik öppnade många dörrar, och hjälpte mig ut ur anonymiteten.

2016 fick jag min illustrerade barnbok om ” trollen Rolle och Rello och stölden av den magiska kokboken” publicerad i Italien på tre språk: italienska, engelska och svenska.

Kulturutbyten och turism

Under en utställning i Kongresspalatset i Rom,1984, blev jag inbjuden att under samma år ställa ut i Biskopspalatset i Rieti, 8 mil norr om Rom, och där började vårt arbete med kulturutbyten mellan Italien och Sverige. Vi blev en slag kulturambassadörer för Rieti, i syfte att locka svenska resenärer till Rietiprovinsen. Detta expanderade med tiden och lockade mängder av svenskar, men inte bara till Rieti utan också till Rom, Lazio, Umbrien, Toscana, Veneto och Kampanjen. Plötsligt hade vi hamnat i resebranschen och dessa resor har blivit mycket populära. Efter 35 år i Italien känner jag mig till hälften italienare, och älskar att förmedla Italiens skönhet och rika kultur till svenska resenärer.

Jordbävning

Amatrice 24/8 2016 före jordbävningen

Samma byggnad efter jordbävningen

Jag befann mig där med min konstutställning, och sov som allra djupast i bäddsoffan i galleriet när det hände, och huset rasade över mig. Inga förvarningar. Jag vaknade av det djupa avgrundsvrålet, de våldsamma skakningarna, och av att  en vägg föll ihop över mig. Det tog 140 sekunder, i ett kompakt mörker, innan det plötsligt upphörde. Jag lyckades själv ta mig ut innan efterföljande skalv inträffade. Blodig och smutsig, i bara pyjamas, men vid liv. Det blev 150 skalv den morgonen.

Första tiden efter händelsen satt jag fast i traumat och saknade inspiration. Minnena gjorde sig hela tiden påminda, tills den dag jag insåg att jag kunde påverka min tillvaro, t o m vända det till något positivt, en erfarenhet utöver det vanliga. Jag kunde ändra synvinkel, som eliminerade de mentala dimridåerna och kunde nu välja att inte fokusera på det negativa.

Plötsligt förändrades tillvaron, och med starkt stöd av familjen, kom inspirationen och livsglädjen tillbaka, nu starkare och klarare än någonsin.